Jag hörde en person uttala sig positivt om försämrad sjukförsäkring. Personen i fråga menade att en deprimerad patient inte blir bättre av att vara hemma.
Han gav uttryck för den klassiska oförståelsen för psykiska sjukdomar. Många är de som bara kan begripa somatiska åkommor och ofta är det dessa människor som oförstående säger "ryck upp dig". Vad dessa inte beaktar är att även sjukdomar som depression, schizofreni e t c, ofta har ett somatiskt ursprung. Signalsubstanser är inget man sätter sig över med viljan. Ofta får man dessutom medicinera för dessa sjukdomar - inte sällan med ordentliga biverkningar. Psykofarmaka kan ge biverkningar som inte tillåter patienten att vistas på sin arbetsplats.
Nej, en deprimerad person kanske inte blir bättre av att vistas hemma, men ofta är det högst olämpligt att denne befinner sig på sin arbetsplats. En deprimerad läkare är inget jag vill bli behandlad av. Jag vill inte att mina barn ska åka på läger med en djupt deprimerad lärare. Jag vill inte flyga med en neurotisk pilot och jag vill inte köra på en bro konstruerad av en psykotisk ingenjör. Låt dessa vara sjukskrivna under behandlingsperioden. En deprimerad byggarbetare som sitter och gråter på sin arbetsplats eller tänker självmordstankar bör vara hemma. För allas bästa.
En flygledare med nyopererad blindtarm blir inte heller bättre av att stanna hemma, men smärtan efter ingreppet är kraftig och denne gör ett sämre arbete. En nystrålad cancerpatient på cellgifter blir inte heller bättre av att stanna hemma, men när denne är lokförare och utan förvarning måste spy av biverkningarna är sjukskrivning ett måste för passagernas skull.
Socialstyrelsen och ovan nämnda person har förmodligen ett annat perspektiv.
